Goda råd är dyra, men gratis

24.04.2017 kl. 13:26
Kolumn i Åbo Underrättelser 22.4.2017

Dammet efter kommunalvalet har lagt sig och den politiska vardagen är tillbaka i rikspolitiken. På måndag bänkar sig regeringen för en halvtidsgenomgång av valperiodens resultat så här långt. Liksom i fotboll kan halvtid vara läge att ändra på både taktik och laguppställning. Är man nöjd med sin centerforward, sina defensiva mittbackar eller lagandan, som ofta är nyckeln till allt?

Klart är att regeringen dessvärre inte kommer att uppnå sina centrala mål på 110 000 nya jobb och en sysselsättningsgrad på 72 procent. Visserligen föds det nu, i en spirande tillväxt, nya jobb. Men inte tillräckligt snabbt. Det behövs mer kraft på det offensiva mittfältet och framåt. Goda råd är dyra nu.

Svenska riksdagsgruppen vill vara konstruktivt kritisk, som i de stora övergripande ödesfrågorna försöker hjälpa regeringen. Sådana frågor är sysselsättningen och företagsamheten, som ju står för de skatter med vilka vi sedan kan upprätthålla välfärden. I tisdags träffade partiordförande Anna-Maja Henriksson och jag statsminister Juha Sipilä med tolv SFP-förslag till hur arbetslivet kan förbättras. Det var gratis råd – fritt fram att användas! Mottagandet var gott och stämningen konstruktiv.

Vad var det då vi föreslog? Då det gäller småföretagen vill vi ha smidigare rutiner för löneadministration. Idag orsakar anställning av personal mycket ny administration, vilket är ett tillväxthinder. Ett första steg är att lönebikostnaderna slås ihop. Staten fastställer ett enda lönepåslag som täcker alla lönebikostnader. Företaget betalar in detta till Skatteförvaltningen, som tar över administrationen och fördelar summan vidare till rätta instanser. Är detta raketvetenskap? Knappast.

På arbetsmarknaden möts utbud och efterfrågan på arbetskraft fortfarande inte – se bara på Nystad. Genom att låta privata arbetsförmedlingar stödja de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande. Regionala försök i Nyland och Birkaland har lyckats bra.

Det är i små och medelstora företag som nya jobb skapas. Tillåt lokala avtal i större utsträckning så gör vi det lättare för mindre företag att anställa. Vi behöver ny samtalskultur på arbetsplatserna där man tillsammans diskuterar sig fram till lösningar som är bäst för företaget eller den offentliga arbetsplatsen.

Vi upprepade också en SFP-käpphäst: höj övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget. Det ger mera skatteintäkter, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt motverkar vi grå ekonomi.
Vi behöver också ett nationellt program för bättre välmående i arbetslivet. Vår ekonomi förlorar årligen miljarder på grund av sjukpensioneringar, sjukfrånvaron och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle gynna både samhället och individens livskvalitet.

Vi behöver också nya arbetstagare. Avskaffar vi behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggör det anställning i branscher som har brist på kunnig arbetskraft. Särskilt många uppstartsföretag lider mycket av behovsprövningen. En orsak till Sveriges goda ekonomi är det stora utbudet på utländsk arbetskraft. Finland borde avskaffa arbetsmarknadshindren för invandrare.

Vi behöver en mer jämställd arbetsmarknad. Genom att förnya familjeledigheterna gynnas kvinnors sysselsättning. Dagens system ökar löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män, samt skapar hinder för jämlik karriärutveckling. Statistiken är tydlig – särskilt unga kvinnors sysselsättningsgrad är i alla nordiska länder högre än i Finland.

De unga då? Vi vill höja inkomstgränserna för studiestödet. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Vi anser att studerande bör få försörja sig utan sanktioner. Arbetserfarenhet underlättar sedan den nyutexaminerades övergång till arbetslivet.

Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste ned. Skapa en modell med minijobb där unga under 30 år får tjäna 500 euro i månaden utan att detta påverkar stöd eller andra förmåner. Varje, även en liten, arbetsinsats är värdefull. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.

Vår arbetsmarknad förändras med nya utmaningar – alltså möjligheter.

Enligt EU-kommissionen skapar EU:s nya avfallsdirektiv minst 170 000 nya jobb inom materialåtervinningsindustrin fram till 2035. Finland bör ha en klar strategi för hur vi håller oss i täten i utvecklingen. Också populariteten med delningsekonomi ökar. Potentialen är stor, men lagstiftningen hänger inte med. Finland borde vara proaktiv i att förnya lagstiftning och strukturer för att klargöra olika parters rättigheter och skyldigheter. Också beskattningen kräver förnyelse.

Finlands ekonomiska utveckling beror i hög grad på hur företagen kan ta till vara innovationer och ny forskning. Alltid när centrala politiska beslut fattas måste förutsättningarna för exportindustrin med högt förädlingsvärde beaktas. Bland annat energisektorns kraftiga förändring och Paris klimatavtal skapar stor potential inom miljöteknologi och cleantech.

Stefan Wallin